Att våran klubb växer och frodas är ingen nyhet, det har vi nog alla känt av.
För att fortsätta utvecklas och blicka framåt så har vi nu ingått ett nytt samarbete med Medborgarskolan!
Efter ett möte med dom och många konversationer under en längre period så kunde vi konstatera att dom matchade klubben som den ser ut idag och kommer att kunna erbjuda oss precis det stödet vi behöver.
Vi har ett spännande år framför oss och ser fram emot att se vart detta leder!
Vi vill även passa på att tacka Studiefrämjandet för alla dessa år och stödet dom har gett klubben.
Varmt välkomna ombord på resan säger vi till Medborgarskolan!
// Styrelsen

Nästa intervju och Mars månads ekipage hittar vi Martina Haara som är bosatt strax utanför Vännäs tillsammans med sin lilla flock. 
Martina tränar många olika grenar men 2018 stod hon på pallen i både rally & agility på vårt klubbmästerskap! Här kommer "10 snabba" för att lära känna henne lite mer.

1) Hej! När kom hundarna in i ditt liv?
- Ungefär när jag var en vecka gammal och blev hämtad på BB. Vår dåvarande tax adopterade mig som sin och resten av hennes liv var vi tillsammans dag och natt. Hon var en riktigt bra mamma, ibland vaknade jag av att hon extraknäckte som både täcke och kudde. Hur hon kunde lyckas krypa in under mitt huvud utan att jag vaknade är och kommer förbli en gåta.
Hon blev gammal och under 3 år var jag hundlös - dom åren var en tråkig period men det ledde också till, efter långt och ihärdigt tjatande, att jag fick min helt egna bordercollie. Jag var 12 år och vi byggde ett band som jag aldrig kommer att kunna göra igen på samma sätt med en hund, för han var speciell. Vi utbildade varandra i vallningens ädla konst och när vi senare blev stadsbor så blev vi något av "lokalkändisar" på grund av hans idogna löpande runt olika saker på kommando, apporterande eller bara fotbollsdribblande.

2) Hur många hundar har du idag?
- Två, samojeden Alaska och australian sheperden Ahke (samt en katt som är ca 80% hund 😉)
3) Hur aktiverar du dina hundar?
- Vi aktiverar oss efter säsong. Så snart snön lagt sig så börjar vi med dragträning och det håller oss sysselsatta 2-3 månader, sen börjar matte vara lite leds och i samband med solens återkomst så blir det mer lydnad och rallylydnad fram tills slutet på maj. I juni brukar vi lätta på lydnaden och plocka in lite rolig agility istället. Juli brukar vi ha träningsledigt, eller bara träna för skojs skull utan någon plan, förutsatt att det inte är tävling på gång. Hela september ägnas åt fysträning (eller springa lös i skogen när matte bara letar svamp..) Efter svampsäsongen blir det mer planerad och strukturerad försäsongsträning inför vinterns dragträning. Dessutom är vi alla ganska roade av tricksträning och mentala utmaningar. Sen har vi också provat på nosework och bruks men inte riktigt fastnat - och det är väl tur, när skulle vi kunna spränga in det i kalendern? 😉

4) Vad är ditt mål med ditt hundägande?
- Om det inte redan framgått, så har jag hund för att jag tycker att det är så fantastiskt roligt att träna hund. Att se hunden gå från tveksamhet till stolthet och euforisk glädje för att ha lyckats med det där som var läskigt - det är dom bästa ögonblicken! Mitt övergripande mål med hundägandet är att utbilda stabila, kloka och trygga individer. Sen gör jag delmål inför varje nytt år. För mig är hundarna i första hand mina arbetskompisar, vi ska lösa en gemensam uppgift och nå ett uppsatt mål men det är klart att de mina päskligar i soffan också.

5) Har du en dröm som du skulle vilja förverkliga med dina hundar?
- Eftersom att Alaska är en stjärna på rallylydnad så är planen att ta oss så långt som möjligt, så där är drömmen att ta sig till mästarklass. Sen hade det varit en ännu större dröm kan ställa upp i en lydnadstävling och få ett godkänt resultat. Det är ju trots allt en samojed.
Drömmen med Ahke är att han ska bli en duktig vallhund. Eftersom han är en aussie och allsidig så finns det så mycket potential att göra vad som helst. Så det svåra är att bestämma vilken dröm som ska följas.

6) Är det något dina vovvar gjort som gör dig extra stolt?
- Nästan varje dag känner jag stolthet över dom. Deras arbetsvilja och mentala inställning inför varje ny dag gör att matte måste hålla sig på tårna och utmana eller bli utmanad. DET gör mig stolt - att de alltid är motiverade.
På tävlingsplanen har de båda satt bestående intryck. Alaska när vi vann klubbmästerskapet i rally (i fruktansvärt hård konkurrens) och Ahke när vi vann den första rallytävlingen som vi båda någonsin var på. Då hade vi tränat rally strukturerat i 3 veckor, och min tanke var att han skulle vara med för se och lära eftersom att Alaska var orsaken till varför vi var där. Både dessa ögonblick gjorde mig extra stolt på olika sätt.

7) Kan du välja en hund som har berört dig eller på annat sätt utmärkt sig?
- Alla 4 hundar jag haft/har har utmärkt sig på olika sätt men om jag ska välja en så blir det bordercollien som jag fick ha vid min sida i över 16 år. Han är anledningen till varför jag har hund idag, för han visade mig alla goda anledningar till varför människor skaffar hund.

8) Om du får välja en sak att göra med din hund som du tycker är roligast, vad skulle det vara? Behöver inte vara samma som hunden 😉
- Träna tycker vi alla är roligast oavsett vad det innebär. Jag tycker det är allra roligast att få utmana dom mentalt.

9) Vad är den roligaste dumheten dina hundar har gjort?
- Alaska är väldigt duktig på att få mig att skratta numera, annat var det när hon var valp då ville jag mest bara sälja henne till första bästa. Så jag har 100 anekdoter om hennes dumheter. Ahke däremot har alltid varit skötsam och inte gjort dumheter. Men det jag vill dela med mig av här är den enda dumhet som min bordercollie gjorde.
Det var sommar och vi var ute på promenad. I vanlig ordning var han lös och skötte sig själv. När vi närmade oss fotbollsplanen var det en familj som spelade fotboll på planen och de hade även sin hund med, som dock mest sprang bredvid och skällde helt utanför spel. Min hund var utan att överdriva tokig i bollar, så om det fanns en boll i rullning så var han alltid intresserad av att delta. Så min hund frågade mig om han fick gå dit, jag sa nej. Han travade runt mig i en vid cirkel, frågade igen och jag sa nej. Då tog han en än vidare cirkel och så stack han, stannade 20 m ifrån fotbollsplanen vände sig om och "sa" "jag kommer hem sen matte, jag ska bara spela lite fotboll först".
Så det var bara att gå fram till familjen och fråga om min hund fick vara med och spela fotboll med dom, sätta sig och vänta på att hunden dribblat, passat och täckt skott färdigt.

10) Sista frågan, tror du att du någonsin kommer att vara utan en fyrbent vän vid din sida?
- Som livet ser ut nu så tror jag inte det. Men om den dagen kommer när jag inte kan träna hund som jag vill så kommer jag hålla mig till katter, som också går in under kategorin fyrbent vän.
​ 😊
Tack Martina för att du tog dig tid att svara på frågorna! ❤️
Klicka här när du vill redigera.