Nästa intervju och februari månads ekipage hittar vi Eva-Stina Andersson som är bosatt i Vännäs tillsammans med maken och en liten flock med fyrbenta. 
Eva-Stina har dom flesta träffat på antingen på en träning där hon alltid väntar med ett leende eller på någon tävling där hon antingen organiserar eller dömer eller gör både och men här kommer "10 snabba" för att lära känna henne lite mer.
​
1) Hej! När kom hundarna in i ditt liv?
- Jag köpte min första egna hund -95, en boxertik som var en riktig personlighet och alltid kommer att ha en speciell plats i mitt hjärta!

2) Hur många hundar har du idag?
- Två stycken! Genesis, en snart 8år gammal Weimaraner (godkänd elitklass spår, uppflyttad till högreklass sök, 2:a pris i tidigare lydnadsklass 3, RLDN och svensk viltspårchampion) och Frank, en 7år gammal Fransk bulldog (uppflyttad till lägreklass spår, LP i tidigare lydnadsklass 1och 2, RLDN, RLDF, och godkänd anlagsklass viltspår)

3) Hur aktiverar du dina hundar?
- Utöver vardagsmotionen så tränar vi gärna spår, sök, uppletande och budföring + att det blir en del lydnadsträning också!

4) Vad är ditt mål med ditt hundägande?
- Att ha kul tillsammans med mina hundar! Jag tycker det är kul att träna hund, och känslan när samspelet fungerar och hunden är fokuserad och tycker det är lika kul som jag är ett mål i sig! Sedan har jag gärna tävling som mål för att (förhoppningsvis) få ett kvitto på att träningen lyckats!

5) Har du en dröm som du skulle vilja förverkliga med dina hundar?
- Tävlingsmässigt har vi nått längre än vad jag kunnat drömma om när jag skaffade, dessa två, så nu pensionerar vi oss från tävlandet och ser fram emot att bara få njuta av träningen.

6) Är det något dina vovvar gjort som gör dig extra stolt?
- Mina stoltaste ögonblick med de hundar jag har nu är nog när Frank, som första Franska bulldog i Sverige, blev uppflyttad till lägreklass spår och när Genesis blev godkänd i elitklass spår! ”Jag har nog aldrig sett någon så glad för ett godkänt” sa en medtävlande vid den tävlingen! Jag tycker det är viktigt att man fokuserar på sina egna mål och förutsättningar och inte jämför sig med andra. Att nå så långt med de raserna jag har idag kräver en hel del träning, misslyckanden och problemlösning, och då har man rätt att vara stolt när man lyckats tycker jag!

7) Kan du välja en hund som har berört dig eller på annat sätt utmärkt sig?
- Oj, alla hundar är så speciella på sitt eget vis så det blir svårt.....Min första hund kommer alltid att vara speciell för mig, men även de jag har nu har en stor plats i mitt hjärta! När man ägnar mycket tid tillsammans med sina hundar och tränar och tävlar så blir relationen speciell tänker jag!

8) Om du får välja en sak att göra med din hund som du tycker är roligast, vad skulle det vara? Behöver inte vara samma som hunden 😉
- Helt klart Brukset! Att få vara i skogen och träna spår, sök eller uppletande är helt klart bäst! Antagligen eftersom även hundarna gillar det!

9) Vad är den roligaste dumheten dina hundar har gjort?
- Dumheter är ju sällan roliga när de sker, men går ofta att skratta åt i efterhand! Tävlingsmässigt så är nog Franks fascination för lydnadsmomentet ”rutan” något jag aldrig kommer glömma! Under en period så valde han att springa till rutan som en liten extra finess på andra moment under tävling. Det var apportering som inleddes med ett att springa ett varv till rutan, inkallning som avslutades i rutan osv. Även Genesis har hittat på en del dumheter under tävling, eller vad sägs om att springa till skogs en sväng mitt under fria följet?

10) Sista frågan, tror du att du någonsin kommer att vara utan en fyrbent vän vid din sida?
- Inte en chans!

Tack Eva-Stina för att du tog dig tid att svara på frågorna! ❤️

Nästa intervju och december månads ekipage hittar vi ingen mindre än Gunilla Jämte som är bosatt strax utanför Vännäs på en liten gård tillsammans med sin man, några katter och vovvarna Ikza samt Jaki.
Gunilla och hennes hundar är välkända för dom flesta inom klubben, men här kommer "10 snabba" för att lära känna henne lite mer.
1) Hej! När kom hundarna in i ditt liv?
- När jag var 4 år blev jag förälskad i min farbrors finnspets. Vid 12 års ålder lånade jag en blandras ”Lufsen” som jag kom att besöka Solna/Sundbybergs BHK med. Bodde i Sundbyberg, bara ca en knapp kilometer ifrån den. Jag tittade, lyssnade på de erfarna och prövade med Lufsen och när jag var 14,15 år hade jag tjatat till mig min första schäferhund. Hade turen att hamna i ett kunnigt gäng både Brukskunniga och avelskunniga. Vi blev ca 20 st som tränade flera ggr i veckan. Jag valde först spår som specialgren och vi tog oss upp till segrarklass, som elit hette då. Sen blev det också skyddsdressyr då klubbgänget flyttade över till StockholmsBHK som låg ”fågelvägen” ca 4 km från Solna/Sbc. Ibland körde vi drag/pulka ut dit. Då hade jag även två schäfrar till, varav den ena som jag tävlade med blev Bruks CH i spår/skydds. Jag höll kurser för både vuxna och ungdomar sedermera och 1970 blev jag Instruktör i Hundtjänst som det hette. Tiderna gick och några schäfrar till hade jag och med stort intresse för just hundars mentalitet, utbildade jag mig till Mentaltestledare 20 år senare. Med barnen jag fick passade det bättre med mindre krävande hundar så det blev 14 år med colliehundar, en valpkullar och en retriever och Berner sennen. När jag flyttat hit upp 1992 0ch 2004 var det dags för ny hund igen,föll valet på gårdshundstyp - leonberger. Men lugnet blev något annat då jag upptäckte att Vännäs BHK låg enbart 9 km ifrån där jag bor, så då väcktes mitt Bruksintresse och jag ville testa ,vad kan man göra med en leonberger.? Ja det blev Bruks/spår igen och vi började tävla åter. I lägre klass blev hon skotte rörd då växlade vi över till Lydnadsklasserna. Oj vilken utmaning, att peppa och hålla orken/lusten uppe hos henne. Men ”skam den som ger sig” och vi tog så småningom ett 2:a pris i Lk3 och jag var stolt och glad. Något vi också tränade som leonberger är passande för är Sim/Livräddning. Jag har tre sjöar nära så det gick fint att träna och ”Puma” älskade att simma. Vi tog Sim och Livräddningsprov och tävlade vidare några år med detta. Dessutom tränade vi Sök och gick specialkurser i dessa grenar. Puma tyckte sök var kul, men lite för tung typ av hund för sök tyckte jag. Då klubben vår hade behov av Instruktörer började jag 2006 hålla kurser. Det har blivit många valp, Brukslydnad/spår/allmänlydnad under åren, och jag uppdaterade mig på mentalitetskunnande med kurser och figurantutbildning. 2010 gick jag utbildade jag mig i Etologi för varg och hund och var lärare på Liljaskolan ett par år i ämnet, som specialkurs. Vi behövde fler Instruktörer till vår klubb så jag var delaktig Instruktör i den Utbildning till Instruktörer som vi höll 2013 -2014. Jag håller alltid på att lära mera i dessa outtömliga ämnen det är såå givande. Så senaste året har vi haft två Etologikurser på Vbhk. Så viktigt att förstå våra hundars beteenden och underbara väsen. Och att få vara med likasinnade hundvänner är underbart!🍀
2) Hur många hundar har du idag?
- Jag har en Pyreneerhund ”Jaki”, efter att ha varit tvungen alldeles för tidigt låta min första ” Tarquy” somna in” efter att korsbandet gått av och två operationer som ändå inte gav hållbarhet. Jaki är 5,5år nu, en självständig, värdig herre så intressant i sitt sätt att vara. En väktare och underbart vacker ras . Så har jag Ikza, nu 2 år. Ville ha en samarbetsvillig hund och hon är jättecharmig och kul att jobba med, gäller att få henne att behålla det.
3) Hur aktiverar du dina hundar?
- Åh, förutom att vi är ute mycket och skapar bra relation mellan oss i allt vi gör, så tränar vi Personspår och Sök med Ikza samt Brukslydnad, det har gått fint hittills. Jaki aktiveras med Personspår/ Viltspår (Han har ett förstapris i Viltspårprov) och Brukslydnad men hans självständighet gör att lydnaden inte sker med någon snabbhet och mycket god belöning krävs. 😊En delutställningsträning då han är en utmärkt representant för rasen (Champion) . Vi har ”kursat” i Rally som passar honom rätt bra, men...lite väl stor mellan konerna. Bägge har tagit Godkänt doftprov i NW 1. Vintertid åker jag skidor och låter dem pulsa i lagom med snö. Men då jag har knäproteser själv sen 10 år tillbaka i bägge knäna, får jag absolut inte ramla så det blir inga backar för oss.En hel del sparkturer blir det också. Lydnaden putsas hela tiden i olika omfattning.
4) Vad är ditt mål med ditt hundägande?
- Det är en livstil för mig som ni förstår. Jag lever i kärleksfull symbios med mina hundar. Och vill tillgodose deras behov som hund likväl som mina behov!
5) Har du en dröm som du skulle vilja förverkliga med dina hundar?
- Det är nog mest en önskan att de inte ska få någon allvarlig skada och att få ha dem med mig länge och att de får ha ett bra hundliv hos mig.
6) Är det något dina vovvar gjort som gör dig extra stolt?
- Ja att bara få njuta av den vackra härliga hund Pyreneerhund är och att Ikza blev klubbmästare 2018 , jag hade inte koll och blev riktigt överraskad. Hon gjorde en riktigt bra och jämn stabil tävling. 😊
7) Kan du välja en hund som har berört dig eller på annat sätt utmärkt sig?
- Ja min förra Pyreneerhund, var mina drömmars hund. Han blev Utställningschampion vid 2 år. Vi kom varann otroligt nära. Han visade mig en otrolig innerlig tillit som blev ännu starkare under hans långa rehabiliteringspersonal efter två operationer, 1,5 år blev rehab. Det var en tid då han inte fick springa, hoppa, eller andra häftiga rörelser. Fem, sex ggr om dagen korta koppelpromenader. Några månader verkade allt läkt, men nej, då han fick frihet med den kraft han utvecklade - ja då blev han halt igen. Till slut kände jag att det var ohållbart och måste ta det fruktansvärda beslutet att låta honom somna in för alltid och få frihet i en annan värld. ❤️
8) Om du får välja en sak att göra med din hund som du tycker är roligast, vad skulle det vara? Behöver inte vara samma som hunden 😉
- Svårt att säga, har nog framgått av det jag tidigare skrivit.
9) Vad är den roligaste dumheten dina hundar har gjort?
- En av mina schäfrar ” snodde” julskinkan från bänken innan den skulle griljeras, då jag gick och öppnade dörren som någon ringt på. Den låg halväten på golvet....inte bra mage på den vovven kommande natt. 🤭
10) Sista frågan, tror du att du någonsin kommer att vara utan en fyrbent vän vid din sida?
- Inte så länge jag jag kan stå på mina ben och / eller ge min hund vad den behöver.❤️
Tack Gunilla för att du tog dig tid att svara på frågorna & jag önskar dig en riktigt God Jul! ❤️

​Nästa intervju och november månads ekipage hittar vi Viktoria Sandström som är bosatt i Vännäs tillsammans med sin familj och den glada Rottweilern Östen.
Viktoria och Östen kan man enklast springa på på appellplanen, men här kommer "10 snabba" för att lära känna henne lite mer.
1) Hej! När kom hundarna in i ditt liv?
- Har alltid haft hund runt mig så länge jag kan minnas. När jag var riktigt liten så var min mamma hundvakt till en schäfer och en labrador. Vi var ute på husvagnssemester med några andra familjer och en av dom hade en labrador hane, han lekte jag med hela somrarna. Vi köpte familjens egna hund när jag var runt 7 eller 8 tror jag, han var en blandning mellan schäfer och labrador.
2) Hur många hundar har du idag?
- Har en, en Rottweiler hane på två och ett halvt år som heter Östen.
3) Hur aktiverar du din hund?
- Vi tränar lydnad, rallylydnad och person sök. Och vi åker på utställningar i mellan åt.
4) Vad är ditt mål med ditt hundägande?
- Att ha kul och även att tävla. Jag älskar att tävla även fast jag blir så nervös att jag inte kan äta.
5) Har du en dröm som du skulle vilja förverkliga med din hund?
- Jo har en dröm som är otroligt svår att nå och kanske inte är möjligt men jag skulle vilja tävla i SM i lydnad, drömma kan man ju alltid..
6) Är det något din vovve gjort som gör dig extra stolt?
- Kanske inget jätte extraordinärt men är så himla stolt över att han gör så bra ifrån sig på tävlingsplan. Även fast jag är sjukt nervös och inte beter mig som jag gör i vanliga fall så gör han nästan alltid det bästa han kan.
7) Kan du välja en hund som har berört dig eller på annat sätt utmärkt sig?
- Folke min första Rottweiler, han kommer alltid att ha en stor plats i mitt hjärta. Han var som en Rottis brukar vara tjurig med otrolig egen vilja men världens snällaste och ett hjärta av guld. Han var inte rädd för något han var kung över alla.. Tyckte han själv i alla falla. Jag behövde aldrig känna mig rädd någonsin vart jag än gick, han skulle skydda mig mot allt. Han var min bästa vän älskade folkeman.
8) Om du får välja en sak att göra med din hund som du tycker är roligast, vad skulle det vara? Behöver inte vara samma som hunden 😉
- Det vi gör idag, tävlar och tränar lydnad. Det är det roligaste jag vet, så långt ifrån spindlar och kryp man kan komma, 
ha ha ha. Fast jag tycker söket också är jätte kul, så om bara någon kunde fixa en skog utan spindlar och insekter så skulle lydnaden och söket ligga på en delad första plats.
9) Vad är den roligaste dumheten din hund har gjort?
- Han har faktiskt inte gjort så mycket tokiga dumheter. Det han brukar göra om ingen ser är att om Hampus (min son) har lämnat någon macka kant kvar på soffbordet så brukar han smyga sig dit och sno den fast han vet att han inte får ta från bordet.
10) Sista frågan, tror du att du någonsin kommer att vara utan en fyrbent vän vid din sida?
- Nä verkligen inte, älskar dom här fyrbenta hårbollarna för mycket.
Tack Viktoria för att du tog dig tid att svara på frågorna! ❤️